Pappa och min bror har flyttat till en lägenhet några hundra meter bort, och mamma och jag bor kvar i den gamla fyrarummaren på Hjälmsätersgatan. Det är ganska rymligt. Jag förstår av mina vänner på dagis att det är synd om mig som har skilda föräldrar. Fast jag finner ingen anledning att klaga.
Min bror har en ny blå och vit cykel med 18 växlar. Den är större än livet självt. Givetvis har man på avvägar hört talas om tioväxlade cyklar. Men inget i närheten av den här. Min bror hämtar mig på dagis och jag får sitta på styret. Eftersom det är skumpigt måste han lova att köra så sakta han kan på första växeln - i min föreställningsvärld går det automatiskt fortare ju högre växel man använder. Vi åker och köper Hubba Bubba-läsk på Stora torget. Hubba Bubba-läsk är just så kitschigt som det låter. En rosa dryck så full av socker att den knappt flyter. Men jag är nöjd. Mycket, mycket nöjd. Jag känner mig redo för det mesta. En skilsmässa är ju ingenting! Om livet inte har större prövningar att bjuda på vill jag vara med ett bra tag till.
No comments:
Post a Comment